Mina två första månader

Nu skall jag berätta varför jag hamnade hos min matte och husse i Bjärred. Det var så att min matte alltid, i hela sitt liv, önskat att ha en egen hund. Hon hade i sin barndom haft en hundkompis som hette Pia. Det var en gråhund som bodde hos grannen. Pia älskade min matte. Hon älskade henne så mycket att en gång när matte skulle åka buss in till tätorten för att gå på bio så sprang Pia vid sidan av bussen. Vid nästa hållplats fick matte gå av  och följa med Pia hem. Äkta kärlek från båda håll. Bion fick vänta.

Nästa stora hundkärlek var Kajsa, en strävhårig dvärgtax. Hon bodde hos vänner till min mattes familj. Varje gång min matte besökte Kajsas familj så vek hon inte från min mattes knä. Hon kunde sitta i knäet hela kvällen och ingen annan fick någon uppmärksamhet från Kajsa. Ibland fick man stänga in henne i köket för att matte skulle kunna ta av sig kappan. Ja, ja, min matte har alltid haft ett gott förhållande till hundar vilket även jag har fått smaka på.

När det närmade sig att min matte och husse skulle bli pensionärer så började dom planera för att skaffa hund när den dagen kom. Dom åkte runt på hundutställningar för att kolla vilken ras som skulle kunna passa dom. Man fattade tycke för "westi" och cairn terrier. Men vid en utställning i mässhallarna i Malmö kom det helt plötsligt fram en dvärgschnauser, salt och peppar, som hoppade och skuttade runt min matte.  Då sa matte att en sådan hund skall vi ha!!! Hon kontaktade en uppfödare i Klippan och bokade en valp. Den skulle födas våren 2005. Plötsligt ringde uppfödaren och berättade att det var något fel på benstommen hos den hund som min matte skulle ha så hon kunde inte sälja den. Min matte blev helt förtvivlad och började gråta. Uppfödaren förstod då hur mycket en hundvalp betydde för henne och engagerade sig verkligen i att försöka hitta en annan hundvalp som var till salu i Sverige. Efter ett litet tag ringde hon och berättade att hon fått napp hos en kennel i Åsa, norra Halland. Men det var ingen salt och peppar utan en svart och silver. Detta var ett lyckokast, för matte hade under väntetiden börjat snegla åt just denna färgkombination som många kändisar stoltserade med i veckopressen.
Matte kontaktade kenneln i Åsa men dom visste ju inte hur många valpar som skulle födas så allt var lite osäkert. Den 8:e juli 2005 föddes jag, en hane, tillsammans med tre systrar. Nu kunde kennelägaren i Åsa ringa och meddela att det fanns en valp ledig. Hon frågade om min matte ville ha en tik eller hane. Hon valde då en tik. Det blev också bestämt att att min matte och husse skulle komma upp till Åsa för att välja valp. Den 22:e augusti kom dom till Åsa. Först träffade dom min mamma Kajsa ute vid grinden och sedan gick dom in i vardagsrummet där jag och mina systrar fanns i en inhägnad. Vi stod alla på bakbenen för att kolla de nya besökarna. Sen satte dom sig på golvet och vi fick komma ut och bekanta oss med dom. Mina systrar sprang bara runt och skällde och lekte men jag tyckte att min blivande matte var fin så jag satte mej hos henne. Där satt vi och gosade och då sa kennelägaren att det inte var någon tvekan om vilken valp som skulle flytta till Bjärred. Men jag var ju en hane men det tyckte min matte inte gjorde något. Jag var ju så go och hon har aldrig ångrat sig. Nu var det bara två veckor kvar tills jag skulle flytta till Bjärred. Den 4:e september kom matte och husse och mattes dotter Louise (min halvsyster) och hämtade mig. Först åkte vi till Göteborg för att lämna av Louise och då fick jag sitta i hennes knä. Sedan körde vi söderut mot Bjärred och då fick jag sitta i min nya mattes knä. Jag kissade bara en gång på henne. Vi tog en "kissepaus" vid laxbutiken i Falkenberg och sedan körde vi till Bjärred. Jag trivdes där redan från början. Jag hade en hel trädgård som jag kunde vara i så jag lärde mig ganska snart att bli rumsren. Ja, så gick det till när jag hamnade i Bjärred.

Nu är det så att det har framförts önskemål från mina fan´s att få se fler kort av mig. Jag tar några från mina första månader samt ytterligare ett julkort. Håll till godo:




Detta var bilder från första mötet den 22:e augusti. Och nu kommer bilder från det stora ögonblicket när jag blev hämtad av Louise, matte och husse:



Och så några andra fina kort av mig, bl a ett från julfirandet som jag glömde förra gången:



Fint va. Vi hörs.
Hampus

Välkommen till min nya blogg!

Hej! Jag är hund här. Jag heter Hampus och är en jättegosig dvärgschnauser, svart och silver. Jag bor i Bjärred med min matte Gunilla och husse Lars-Göran. Dom är jättesnälla mot mig så egentligen är det jag som bestämmer här hemma. Jag fick många julklappar så jag har nog också varit snäll. Här skall Ni få se några bilder från mitt julfirande med familjen: Maria, Louise, Gunilla o Lars-Göran.




Fint, va. Vi hörs snart igen.
Hampus



RSS 2.0